Till Minne

 

 

God looked around his garden  And found an empty place,

 He then looked down upon the earth  And saw your tired face.

 He put his arms around you And lifted you to rest.

 God's garden must be beautiful He always takes the best.

 He knew that you were suffering  He knew you were in pain.

 He knew that you would never  Get well on earth again.

 He saw the road was getting rough And the hills were hard to climb.

 So he closed your weary eyelids And whispered, 'Peace be Thine'.

 It broke our hearts to lose you But you didn't go alone,

 For part of us went with you The day God called you home

 

                  

 

     

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

Det har nu gått lång tid sen Isa lämnade mig, det har varit svårt att skriva dessa rader och att flytta över henne till min Minnessida.
Jag visste att allt skulle rivas upp igen, men som alltid så läker faktiskt tiden de djupaste såren och jag kan nu numera tänka på allt det roliga hon har gjort, tänka på alla glada minnen som hon har lämnat efter sig.
Hon var en sådan rolig och positiv tjej, snäll och go mot både människor och de andra katterna. Den självklara ledaren och hon har lämnat en sådant tomrum efter sig,

Isagumman, din kudde bredvid min är oftast tom numera, det händer ibland att någon av de andra ligger där en kort stund, men jag tror de känner att det är din plats.

 
 
 

S*Wildwood´s Repris, DM NFO nt 24 
1999-2012

 

 

 

...i sommarpäls och nybliven mamma aug. - 05
 
HCM-testad 041202 ua
Gsd IV bärare

Stamtavla
DM-titel
Bilder 1, 2, 3  4  5
Repris är min vackra "kanelmisse" som jag är så lycklig över, när jag såg min första "kanel" så sa det bara klick......
Hon är nu som de flesta andra sk. x-katter omregistrerad från en period som svartgolden ny 24 till Amber, Isa är alltså idag nt 24....
 

Om Quinette är lugn så måste man säga att Repris är betydligt livligare. Det finns inte ett utrymme som inte hon har inspekterat, allt mellan golv och tak, men hon är så smidig och full av grace att det är få saker som trillat ner, trots allt.
Hon springer på "tårna" lätt och smidigt, (hon går sällan) alla ljud måste undersökas och är det ljud utifrån springer hon från fönster till fönster. Hon ligger ofta med frambenen rakt utsträckta,  hon ser ut som stoltheten själv. Hon är också en mycket stolt och duktig mamma, väldigt snäll och tålamodig. Hon är mamma till Sannafjället's D-, F- ,J-  och K-kull.

Isa blev kastrerad i maj -08, jag är så tacksam för denna vackra katt, hon har gett Sannafjället många vackra rastypiska katter som i sin tur fått fantastiska barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Hon har njutit av att få vara mamma, pysslat om sina små (ofta stora kullar) och återhämtat sig snabbt.
Jag hade planerat och hoppats att Isa skulle få en kull sommaren -07, det skulle bli hennes sista och där skulle jag spara en hona som tillsammans med Cider skulle ge Sannafjället många vackra bäbisar....Nu blev det inte så av anledningar som jag inte förstår,  som ni vet är det vi som planerar men ödet bestämmer ;-).... Isa blev skendräktig två gånger och visst blev jag besviken först........ EC S*Räserråttans Gunnar var ju den perfekta hanen för henne.
Men så småningom så insåg jag, att istället för att känna en egoistisk besvikelse, enbart ska vara glad över det hon har gjort för mig och Sannafjället. Hon har vackra döttrar som kan ge mig tillbaka hennes linjer och jag har ju även Cider. I henne finns både Quinette, Eko och Isa.....
och denna yrhätta påminner om Isa i det mesta.

Repris har haft fem kullar tidigare.........se D-kullen, F-kullenG-kullen , J-kullen och K-kullen och jag är såå otroligt tacksam för dem,
 

Många turer har det varit med hennes färg, men nu äntligen från och med 050101 så är den godkänd i Sverak som en egen färg som kallas för Amber....

Vill ni veta mera om hennes vackra färg?? 
Norwegian Forest X-CATS ,
Skogkattslingan, Sweden
Skogkattens X-färger

 

 

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

IP S*Sannafjället's Eko NFO ns 03
... min vackra, goa kille

Min stora vackra kille, supersnäll och liiite blyg, men när någon vann hans hjärta blev han den allra trognaste kompisen. Så fin och så försynt, älskade att ligga bredvid i soffan eller högst upp i den stora klätterpelaren, där hade han full utkik på vad som hände.

Saknar honom så mycket och ibland nästan stannar mitt hjärta när jag tycker mig Eko, men det är Leja hans vackra dotter så lika honom i allt, förutom storleken.
Men färg, teckning, hon har hans look och hon har även det lugna och försynta sätt som var så mycket Eko för mig.

Eko din stora vackra kille, du kommer alltid att vara saknad, det kommer aldrig att finnas någon som du.

 
 
 

2001-2012

Hcm testad ua
Gsd IV normal

 Stamtavla
 
Bilder 1 2 3 4
 
 Eko var en kille från Quinette och Theodors  andra kull tillsammans. Jag hade absolut inga planer att behålla någon,( inte den här gången heller ;-)) ). Tiden gick och efterfrågan var stor på de blå pojkarna, men ingen ville ha en svart/vit misse. Hur jag än försökte berätta om vilken myskatt han är.... men   -Nej tack jag hade tänkt mig en blå....och ja, plötsligt märkte jag att jag tänkte på honom som MIN!! 
Den vackra Eko visade sig med åldern vara en riktig tjejtjusare, inte så oemotståndlig som han själv trodde bara. Mina honor fick sällan vara ifred, vände de bara ryggen till så satt han i nacken på dem... mycket tröttsamt tyckte de. Isa var den som var mest utsatt, han kom väl ihåg att hon varit medgörlig en gång tidigare. De har fått en kull på sju missar tillsammans, S*Sannafjället's F-kull. Han blev därför tyvärr för tidigt kastrat, jag hade önskat mig många kullar efter honom.

Han utvecklades till en mycket stoor kille, vägde drygt 8 kg, hade underbar look, en fantastisk benstomme, stoora imponerande tassar och han var sååå otroligt snäll till sitt sätt. ( fast han kunde vara en riktig retsticka mot de andra katterna ibland.). Han fick pension från utställningslivet efter sin IP titel, han var lite blyg och känslig.

Jag är så glad och stolt över att ha två av hans barnbarn hos hos mig, IC S*Wildwood's Cider och IC S*Florinella's Galeja Akvileja på så vis kommer han alltid att finnas hos mig och i Sannafjällets kattungar.

Eko, min stora mysiga goa snälla katt, pysslade och lekte med alla kattungar, älskade Isa alltid mest av katterna. Saknaden är enorm, hans död var så oväntad och min chock blev så stor av att hitta honom död nedanför min säng.  En tröst har ändå varit att han fick dö hemma utan sjukdomshistoria, veterinärer och mediciner. Hans död måste ha kommit plötsligt och ljudlöst, jag hade inte hört ett ljud. Vi misstänker en strok...

Han ligger begravd tillsammans med sin mamma Quinette, sin bror Emser och andra av hans kompisar vid min källarkulle,,,Sov Gott du vackre kille...det är så tomt i mitt hus...
 

 

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

1998-2008

GIC S*Wildwood's Quinette

Min milda, vackra och tillitsfulla Qeenie, du finns alltid hos mig...men din plats i fönstret är så tom, så väldigt tom....älskade lilla gumman.

 

Quinette med sitt milda, lugna älskliga sätt, det fanns inte mycket som upprörde henne. Hon rörde sig lugnt och smidigt som ett lejon.  Det var oftast bara på hennes öron man såg att hon hörde ljud men hon var sällan nyfiken nog att gå och kolla, hon var så full av tillit till livet.

Den vackra Quinette med sin härliga look. Hon var en sådan duktig och snäll mamma även där med full tillit till de andra katterna. Men hon var också den stora rymmaren, såg hon en chans så..........när sotaren var här fick jag hämta henne på taket, det var halt och jag var livrädd, men hon var som vanligt lugn. Hon är mamma till Sannafjällets C-, E-, och  I-Kull.

Foton: 1   2  3  4

 


I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

2005-2006

S*Sannafjället's Inka


En hona efter Quinette har alltid funnits i mina planer, jag vill inte släppa den linjen som har gett mig så mycket glädje genom åren. Eftersom nu Quinette börjar bli till åren och I-kullen är tänkt att bli hennes sista kull...........ja då blev det så att Inka blev kvar hos mig, en underbar liten gumma som påminner mig så mycket om Quinette. Samma tillitsfulla inställning till livet och härliga skogis look.
Tyvärr ville nu ödet annorlunda, men Brus tar hand om dig, det vet jag. Lilla vackra gumman, nu har du det bra......

Foton: 1

 

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

1997-2006

S*Sannafjället's Brus
 

Brus, det var min stora ,snälla björn och alla kattungars uppfostrare och fosterfar,  han låg i kattlådan med Quinette ( måste ha en stooor sådan ) från första dagen och visste precis hur man skulle tvätta små  bäbisar. Visst blir man många gånger förundrad över djurens instinkter. Han körde uttröttningsmetoden med Repris när hon lade  tassarna över sina barn och  med tydligt kroppsspråk sa:  
- Det är mina barn, gå härifrån. Han gav aldrig upp och blev  även deras stora farbror. Han lånar också med glädje ut sin magpäls till de kattungar som vill snutta. Dora fortsatte snutta på Brus när mamma Isa sa ifrån.

Han ville ALLTID vara i centrum, pratsam, MYCKET pratsam, älskade att bli klappad och kammad.

Utställningar förstod han inte vitsen med, mycket människor och katter och alla som ska klämma  och känna, så han fick tidigt pension från den karriären.
Min stora björn, jag kan känna att du fortfarande håller ett öga på oss.

Foton: 1  2  3

 

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

Prisse

 1989-2005

Ja, du Prisse vad allt fick du inte vara med om sen matte började med kattuppfödning. Kul var det att se dig som tjockmagad farbror leka och försöka fostra våra kattungekullar. Du tyckte nog att den enda fördelen med dem var att det då fanns kattungemat ihuset ;-). Tack för alla åren, du har följt mig på många flyttfärder, tror du var nöjd med att vara innekatt de sista åren.

 

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

My Lady, kallad Mio, min första Norska Skogkatt, stamtavla

1993-1997

Mio, min Mio, min första skogis, Mycket speciell dam med mycket av det vilda, ursprungliga i sig, mycket självständig. Mio med all sin charm tände en gnista hos mig att vilja veta mera och framför allt, skapade ett behov att ha skogisar i min närhet. Denna underbara ras. Hon är anledningen till att jag började med uppfödning, S*Sannafjället's NFO.

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

Maja, här med sonen Prisse

1978-1994

Maja, denna snälla katt. Vilket tomrum det blev efter dig, ändå gjorde du inget större väsen av dig, du bara fanns och älskade alla i din närhet. Vi pratar ofta om dig, gumman.

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

Prille

1980-1989

Prille, stor och stark, traktens jägare. Bar hem och lade sorkarna i rad på vår bro, kunde bli många på en natt. Tyckte inte om högljudda barn, då tog han fart och knuffade omkull dem.

 

 

I mitt minne och i mitt hjärta.... alltid

 

Snus, min första egna katt

1971-1980

 Snus var en mycket bestämd och respektingivande herre, mycket duktig jägare. Ville ofta lämna bidrag till maten med att släpa hem stooora ladugårdråttor....(huu, vad stora de kan vara!!) förstod aldrig att det inte var så uppskattat.